Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara akut kritiskt sjuk och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA). 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i sju kategorier: Att påverkas av miljön: Att bli påverkad av närstående och personals bemötande: Att inte kunna göra sig förstådd och vara beroende av andra: Att känna smärta: Att uppleva märkliga saker och vara rädd: Att ha ett stort behov av information och inte förstå hur sjuk man är: Att tänka positivt under vårdtiden och efter tillfrisknandet försöka gå vidare i livet. Resultatet visade att akut kritiskt sjuka personer hade stort behov av information och att de blev påverkade av miljön på IVA. Medicinsk utrustning upplevdes både betryggande och stressande. God omvårdnad av personal och kontakt med närstående spelade stor roll för tillfrisknandet.

Räddningstjänsten är i stor utsträckning utplacerad på små orter och har betydligt fler stationer är vad ambulanssjukvården har. Räddningstjänsten har större möjligheter än ambulanssjukvården att snabbt vara på plats hos en svårt sjuk patient. Verksamheten med sjukvårdslarm har pågått i många år, men hur patienten upplever vården är inte väl studerat. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med akut bröstsmärta upplever att bli vårdade av deltidsbrandmän under ett sjukvårdslarm. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon.

När någon som man tycker om blir akut, allvarligt sjuk och behöver sjukhusvård så upplevs det många gånger som skrämmande. Ofta upplevs det osäkert hur det kommer att gå för den sjuke personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser när en person är akut och allvarligt sjuk. Sexton vetenskapliga artiklar från åren 1995- 2004 som motsvarade syftet granskades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vilja vara närvarande hela tiden: att vara orolig för att inte klara av hela situationen: att få stöd och tröst av personer man litar på: att veta vad som händer för att kunna förstå och känna hopp.

Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet.

Det råder delade uppfattningar hos sjukvårdspersonal angående närståendes närvaro vid det akuta omvårdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara och de speciella behov de har i samband med akut omhändertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att närstående hade en stark önskan att få närvara vid akut omhändertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men också stressande och otäckt då upplevelserna växlade mellan hopp och förtvivlan. Närstående hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgänglighet till den sjuke och personal.

Många akutmottagningar har problem med stora patienttillströmningar och överfyllda väntrum. Det beror delvis på att många söker vård där trots att de bedöms som ej akut sjuka ur rent medicinsk synpunkt. Syftet med studien var att belysa de ej akut sjuka patienternas upplevelser av bemötandet på akutmottagning. Det är en utsatt patientgrupp då deras omvårdnad och behov ofta kommer i skuggan av de patienter som prioriteras vara akut sjuka. Patienter som beskrivs som ej akut sjuka är de som har fått en låg prioriteringsgrad enligt den prioriteringsskala som använts.Studien grundades på en dataanalys av sex kvalitativa artiklar där Evans (2003) modell användes.

Syfte: Undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter, upplevelser och syn påanhörigas närvaro i akutrummet i samband med omhändertagandet av en kritiskt sjuk ellerskadad patient. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. 16 semi-struktureradeintervjuer genomfördes. Resultat: Vårdpersonalen har delade meningar om anhörigas närvaropå akutrummet. Generellt tycks anhörigas närvaro upplevas som positivt så länge det handlarom en kritiskt sjuk eller skadad patient.

AbstraktBakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ?I Väntan På Ambulans? (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som i omvårdnadsforskningen beskrivs som bidragande faktorer till akut delirium. Syftet var vidare att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som omvårdnadsforskningen tar upp som kan minska risken för uppkomst av akut delirium. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar som söktes i följande databaser: Elin@dalarna, BlackwellSynergy, PubMed och EBSCO host. Följande sökord användes: delirium, acute, elderly, nursing, patients, caring, management, confusional state, needs. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall med avseende på vetenskaplig kvalité.

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

Vid akut insjuknande eller skada upplever människor starka känslor och trots försök att bemästra situationen behöver de akut hjälp. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelser som patienterna i glesbygd gjort under tiden när de insjuknat akut eller skadat sig och använt sig av landsvägsburen ambulanssjukvård. I studien deltog 14 personer från en kommun i norra Sverige som varit i behov av och nyttjat ambulanssjukvård. Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ordagrant ut till text. För att analysera intervjutexterna användes kvalitativ innehållsanalys.

Introduktion: På en akutmottagning är arbetet ofta hektiskt och varierande. I en sådan miljö kan bristen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara det största hindret för bra bemötande av patienten. Kommunikation är därför en av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg i mötet med patienter. Bakgrund: På en akutmottagning bedrivs ett akut omhändertagande av en akut sjuk/skadad patient som kommit till mottagningen själv eller med hjälp av ambulans. Något som inte är ovanligt på en akutmottagning är att patienterna behöver vänta på att träffa läkare, vilket kan ta upp till flera timmar och kan leda till frustration hos patienterna.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.